lu.se

Electrical and Information Technology

Faculty of Engineering LTH | Lund University

News archive

Eduardo Medeiros improves the Physical Layer for High Frequency Wireline Broadband Systems

Published: 2018-05-03

Eduardo Medeiros research deals with providing very fast and reliable Internet access through twisted pair cables. In the past, these were used to connect homes all the way to telephone operator exchanges. Nowadays they are used in short distances...

To provide high-speed Internet access over wires, modern modems mitigate interference; imagine noise cancelling headphones.
? The first two parts of my thesis deal with the interaction between interference mitigation and changes to the cables? transmission properties due to impedance mismatch and temperature. A third part of the thesis deals with the use of twisted pair cables to provide cellular coverage inside homes. The approach chosen is to deploy simple equipment with antennas inside a home and transmit the radio signal using the wires at appropriate frequencies, he says.
What made you want to pursue a PhD?
? Borrowing from Prof. Per Ola Börjesson?s definition, the end result of a PhD education is not the thesis but the researcher itself. I was interested in both broadening and deepening my knowledge. LTH has excellent reputation, facilities and personnel. When the opportunity came, I had to take it.
What is the most fascinating with the subject?
? In a broad sense, my research deals with multicarrier modulation systems. These systems are efficient, mathematically elegant and have enormous impact in the daily lives of millions around the world. Besides this, a lot of my work was connected to real problems in industry, coupled with measurements and unconventional experiments such as freezing cables. To me this makes the topic fascinating.
What?s next?
? After the PhD was done I rejoined Ericsson Research in Kista, working with 5G related topics.  
------------
The thesis for download: http://portal.research.lu.se/portal/files/38566128/elm_dissertation.pdf



 


telekomidag.se: 5g är ingen revolution

Published: 2018-04-05

Klart, men inte färdigt. Så beskriver Fredrik Tufvesson läget för 5g just nu. ? 5g testas ju redan, men det lär ta tid innan det når allmänheten, säger han till Telekom idag.



 


Nytt 5G-samarbete med Ericsson

Published: 2018-03-08

Digitaliseringen går i rasande fart och kapaciteten i dagens fasta och mobila bredband räcker inte till. Lunds universitet och Ericsson AB har kommit överens om ett djupgående forskningssamarbete inom Massiv Mimo som är en av nyckelteknikerna för...

Lunds universitet och Ericsson AB har kommit överens om ett djupgående forskningssamarbete inom Massiv Mimo som är en av nyckelteknikerna för nästa generations mobilsystem, 5G.
Överenskommelsen innebär att LTH nyrekryterar ungefär tio doktorander och postdoktorer som tillsammans med en handfull seniora forskare vid Institutionen för elektro- och informationsteknik ? och lika många seniora forskare vid Ericsson ? kommer att ta fram nya teknologier och applikationer för Massiv Mimo.
LTH-forskarna var först i världen med att konstruera en testbädd för realtidskommunikation med den nya teknologin och har arbetat med teknologin sedan 2011.

Tillsammans med universitetet i Bristol har Lundaforskarna också slagit världsrekord i spektrumeffektiv kommunikation.
Då visade de att det gick att uppnå drygt tjugo gånger högre spektrumeffektivitet jämfört med dagens 4G-nät, med 145,6 bitar/s/Hz.
? Överenskommelsen visar på styrkan och bredden i vår 5G-relaterade forskning. Det finns inte många ställen i världen där man integrerar teori, systemdesign och kretskonstruktion på den här nivån. Bredden innebär att vi kan ta koncept hela vägen från teori till fungerande chip, säger Viktor Öwall, rektor för LTH, den tekniska fakulteten vid Lunds universitet.

Fredrik Tufvesson är professor i radiosystem och projektledare på LTH för samarbetet. Han tycker det ska bli intressant att fördjupa forskningssamarbetet med Ericsson nu när teknologiutvecklingen går in i nästa fas:
? Vi har visat att konceptet fungerar. Nu kan vi ta fram prototyper för denna typ av effektiva men beräkningskrävande kommunikation.
Ove Edfors, också professor i radiosystem och pionjär inom området, lägger till:
? Vi ska också studera hur man kan ta koncepten och applikationerna ett steg vidare, bortom 5G. Överenskommelsen visar också vilket otroligt tryck det är inom 5G-utvecklingen just nu, och på styrkan i Lund som mobilkluster.

Text: Kristina Lindgärde
FAKTA
- Samarbetet innebär en fyraårig satsning med ett direkt forskningssamarbete mellan Ericsson och LTH.
- 5G-tekniken förväntas rullas ut i begränsad skala i år och komma i gång på allvar år 2020. Vinsten är rejält högre hastighet och bättre kapacitet i näten. Skiftet förväntas bland annat bli en ?islossare? för näringslivets och industrins digitaliseringsplaner eftersom dagens kapacitet och mobilnät inte räcker till.
- Massiv Mimo (multiple input multiple output) går förenklat ut på att förse varje basstation med hundratals antenner istället för att som idag bara ett fåtal.
- Massiv Mimo-tekniken är en del i de tidiga 5G-standarderna och förväntas vara en nyckelkomponent i den vidare utvecklingen av 5G.
Läs också nyheten på Ericssons forskningsblogg 
www.ericsson.com/research-blog/ericsson-goes-massive-lund-university/ Personerna på bilden
Från vänster:
Lina Persson, sajtchef Ericsson Lund
Torbjörn von Schantz, rektor LU
Viktor Öwall, rektor LTH,
Sinisa Krajnovic, chef radioutvecklingen Ericsson
Fredrik Andersson, rektor EHL
Sara Mazur, chef Ericsson research,
Igor Tasveski, radioutveckling Ericsson
Kjell Gustafsson, Ericsson systems and technology
David Bjore, chef radioaccessnät, Ericsson
Björn Ekelund, Ericsson research(foto: Fredrik Tufvesson)



 


SR Vetenskapsradion: Här styrs roboten från molnen

Published: 2018-03-06

För att tillverkningsindustrin ska kunna bli mer effektiv kan fabriksrobotar i framtiden styras från flera ihopkopplade molntjänster. Något som forskare på Lunds tekniska högskola tror blir möjligt med nästa generations mobilsystem 5G.



 


Från snilleblixt på stranden till produkt som räddar liv

Published: 2018-02-28

En ny miniradar tar tekniken från andra världskriget in i våra vardagsrum. I december listades spinoff-bolaget Acconeer på Nasdaqbörsen och snart kör massproduktionen igång. Men hela historien började på en strand flera år tidigare.

Skanör, augusti 2005. På Falsterbo strandbad sorlar det av folk. De badar i vågskummet eller sitter uppflugna på sand-dyner och fläktas av ljumma vindar som luktar salt och semester.
En av dem är Lars-Erik Wernersson, nybliven fysikprofessor vid LTH. Han har precis tagit ett dopp men måste nu förbereda en föreläsning till nästa vecka. I samma veva ska han byta institution, från fysik till elektrovetenskap. Han slår upp en lärobok i mikrovågsteknik och borstar bort sanden från uppslaget. Då slås han plötsligt av en tanke. ? Varför använder mina nya kollegor bara de längre radiovågorna för att bygga kommunikationsutrustning? Varför inte pulser av kortare radiovågor? Med dessa borde gå att skapa kortare intervall och därmed nya användningsområden, funderar han. Under sin tid som heltidsfysiker har han utvecklat en elektrisk komponent i nanostorlek som kan generera tätare signaler jämfört med vanliga transistorer. Kanske kan den komma till användning i hans nya roll? Tänkt och gjort. Han packar ihop badväskan och när han kliver in i E-huset några dagar senare skriver han ihop en ansökan till ett nytt forskningsprojekt. Den går igenom och två doktorander anställs ? Mikael Egard och Mats Ärlelid, med examen från teknisk fysik respektive elektroteknik. Flera avgörande händelser kommer att inträffa under årens lopp. Lars-Erik Wernersson minns särskilt en. ? Vi var i labbet för att testa vår nybyggda radiosändare. Jag plockade ner en plastlinjal från hyllan och höll upp den i radiovågsfältet. Då såg vi att radiovågorna till hälften gick igenom och resten studsade tillbaka. Och det var precis vad vi ville! För då visste vi att vår teknik både skulle kunna användas till att identifiera material och att sensorn skulle kunna monteras bakom plast. Det var en häftig känsla. Ett halvår senare inträffar en annan viktig händelse. Mats Ärlelid har precis publicerat en artikel. Några dagar senare får han ett mejl av en radartillverkare i Göteborg som vill träffas. ? Vi tog chansen och åkte dit. Det blev aldrig något affärssamarbete, men vi hade en hel del kontakt. Deras frågor tvingade oss att staka ut en riktning och tänka i nya banor när det gällde möjliga användare. De hade ju en renodlat kommersiell synvinkel. Själva fick de omvärldskunskap. Överhuvudtaget återkommer forskarna till hur olika personer och organisationer varit viktiga för att ge knuffar i rätt riktning: Den interna stödfunktionen LU Innovation och senare såddfinansiären LU Holding, finansiären SSF som ordnade entreprenörsdagar och tävlingar, experter i regionen som tankat in viktig kunskap, exempelvis entreprenören Mårten Öbrink. Allra viktigast har varit att få till den där eftertraktade tvärvetenskapen, tycker Lars-Erik Wernersson. (Längre ner i korridoren sitter exempelvis 5G- och antennforskare som visade sig spela in viktigt kunnande.) Enligt honom behöver det inte vara svårare än att byta arbetsplats då och då ? såsom han själv gjorde för snart tretton år sedan. ? Därför tror jag att Science Village kan bli en välkommen injektion för universitetet. Vissa forskare kommer ju förmodligen att flytta dit och få nya kollegor. Man måste röra om i grytan då och då, säger han. Text: Kristina Lindgärde
Foto: Kennet Ruona
Artikeln publicerades ursprungligen i LUM, Lunds universitets magasin: http://www.lum.lu.se/innovationsresan-fran-snilleblixt-till-produkt/



 


Page Manager: |